Man ska inte ropa "hej"...
Hmmm... ropade nog "hej" liiiite för tidigt ang. byggarbetarna förut. Cyklade förbi läkarhuset på vägen till BBS, och där såg jag ett par! Av det jag hann att se, kändes det som att vi bör skippa fikarasterna och istället så fort vi bara kan smita ner i källaren, stänga dörren, låsa och svälja nyckeln.
Men nu var det ju så, att jag hade en hissnande fart när jag cyklade förbi. Benen gick som trumpinnar, vi snackar hög frekvens på dom pedalerna. Överkroppen lutad neråt för att minska luftfriktionen. Blicken fäst på slutmålet, allt för att inte tappa fokus och kontroll.... så vi får se på fredag helt enkelt när vi tar tag i "Lars-Olof" igen! :)
Ropade nog "hej" lite för tidigt även ang. min hälsa. Kände mig pigg och allert imorse, nu känner jag mig mest död. Bacill kanske inte är någon morgonmänniska.
Vet inte om ni läser de bloggar jag länkat till, men jag tänker nu återge ett inlägg från en utav dom bara för att det illustrerar ganska bra hur jag känner mig just nu (och kanske lite för att det va rätt så kul;))
Från: thunderroad.blogg.se
Rubrik: "Lika som Bär"
Nu ska jag kurera mig.
Nöff Nöff!