Curtsdotter

Det känns lite som att man tänt på stubinen, att man väntar på att den ska brinna ut och sedan ska allt explodera. Eller iaf så hoppas jag på det! Det är upptakt innan tentan och jag hoppas på att hjärnan spottar ur sig mycket bra sedan. Oj, vilken dålig liknelse, men jag tycker "tänt var det hääääär!" är lite skoj och ville på något sätt få Dynamit-Harrys uttryck kopplat till min dag på något vis. Gick ju sådär :)

Vi girls i klassen har filat endel på ett litet bus så här inför sista tentan, men vi är lite oense om vem som ska få utföra det... Jag har sagt att jag kan ta på mig uppdraget, men jag börjar känna mig lite blek... ;) Hihi, nyfikna i en strut är ni nu, I can feeeeel it!

Många undrar lite om den här Glenn som dyker upp i bloggen ibland. Det är svårt att beskriva honom i ord... bjuder därför istället på en bild, för alla vet ju "att en bild säger mer än 1000 ord":

Ha en gemytlig fredag mina hjärtevänner :)

Till redogörelsen om mitt frossande av diverse godsaker.

Detta beteende är rotat sedan lång tid tillbaka, så långt att den tredje i systerskaran Nilsson ännu inte fanns med i bilden.
På den tiden det begav sig, såg fredagarna ut enligt följande: dagis/skola, badhuset med fader, familjepizza capericciosa och till sist en varsin skål med OLW dillchips framför Disneydags. Chipsskålen är mycket viktig i sammanhanget - det är här vi börjar närma oss källan till mitt beteende.

Det dröjde aldrig länge förrän storasysters chips var borta, slut, hon hade "ätit upp dom", och bad snällt att få smaka av mig. Snäll som jag är bjöd jag naturligtvis. Inte bara en gång, utan två, tre tills mina chips också var slut. Då, DÅ, lyfte storasyster på kudden och vad fanns där?! Jo, hennes chipsskål FULL med chips!
Varje fredag, samma visa. Jag kunde inte säga nej, och det kan jag fortfarande inte (kalla mig dum om ni vill, jag föredrar "för snäll för mitt eget bästa" ;) ).

Summa kardemumma: jag måste äta upp det jag har så snabbt så att ingen hinner fråga om dom får smaka!
Seriöst. Jag bjuder inte. No way. Mitt är mitt och ditt är ditt.

Och kom inte med kommentaren att "beteendet inte är befogat när du är ensam" - tänk på att det finns alltid en Molgan med i spelet. Alltid.

Det avgår ett tåg från Kalmar C kl.07.07 - det vet jag nu. Med andra ord måste jag styra om mina morgonpromenader så att jag ej passerar järvägsspåret denna tid... åååå vilket jobbigt projekt. Benen går ju av rutin...


Jag har fått endel kommentarer ang. mitt tuggummiätande i föregående inlägg. Jag har ett försvar mot detta beteende. Återkommer med redogörelsen kring detta senare under dagen. Först skall jag spendera några timmar på biblioteket. Tentaplugg here I come!  :) (den glada smily:n var endast för att få ett tråkigt inlägg lite roligare)

Imorgoooooon! Yes Yes Yes! Alla vet nog vad det är för dag imorgon! Förutom att det är onsdag är det även den 25:e. Dagen alla väntat på. Den 25:e mars. Jag pratar naturligtvis om våffeldagen!
Nååå, vem ska bjuda  mig på våfflor imorgon? ;) Jag gillar dom frasigt gräddade och med sylt. Kanske en klick grädde också. Fast helst vanilglass.

Och just det, vi får ju pengar imorgon också. Hjärtligt ihjälkomna skall ni voras. För mig klirrar det till lite extra i kassan då en del av ambassadörslönen betalas ut. Tack Handelshögskolan BBS och tack mig själv och Linnea.

  

  
Har även kikat in på skatteverket.se och kollat hur skatteåterbäringen (KÖR MOT SHERWOODSKOGEN!) tänkt sig att se ut år... verkar kunna bli en finfin midsommar i år igen! :) Nu ska jag bara friska upp mina kunskaper i beskattningsrätt så kanske jag kan få råd med en nubbe eller två till sillen också.

Jag ber följande personer läsa inlägget "Så lätt!" ännu en gång: Elin, Annika, Therese.

Så här i jobbsökartider har jag funderat på olika arbeten och dess uppgifter... och jag har kommit fram till att det finns ett jobb som måste vara det tråååååkigaste jobbet någonsin. Bibliotikarie, städerska och parkeringsvakt ligger i lä i detta fall (eller okej, bibliotikarie är nog och nosar på förstaplatsen)... Men: HISSVÄRD! Hissvärd. Huuuualigen!

Vill avsluta detta inlägg med att meddela att det är svårt att tentaplugga när grannen borrar i väggen och att min tuggummipåse har räckt i exakt 1h 36s.

Då man genomlidigt en morgonpromenad (ett steg fram två steg bak), kännt den ruskiga vind som Anders Nylund på tv4-vädret kallar för "en kall, bitande norrblåst", haft en tom och kurrande mage sedan benen slängdes över sängkanten... att svänga upp på raksträckan hem mot Gladan och praktiskt taget se filskålen stå redo på bordet för att ätas, det är en härlig känsla...
Att DÅ se bommarna gå ner framför en och det enda som gäller är "halt!" - DET, got folk, DET är vad jag kallar ren och skär ondska!